För 100 år sedan hade en läkare ungefär fem behandlingar att välja mellan när en patient sökte vård. Idag finns en uppsjö av terapier, men att välja rätt är inte alltid lätt. Kunskapen och läkemedlen finns där – men resurserna är ändliga. Alla kan helt enkelt inte få allt. För att använda resurserna på bästa sätt och göra vården mer jämlik krävs data. Horizont bad tre regioner berätta hur de arbetar med data och vad det resulterar i.

Region Halland

Region Halland ligger i framkant när det gäller data-driven sjukvård. Ett samarbete med sjukhus kopplade till Harvard Medical School, USA, lade grunden för regionens Centrum för informationsdriven vård. Markus Lingman, strateg och överläkare i Region Halland, har varit drivande i arbetet. År 2020 blev han utsedd till Årets AI-svensk.

Berätta om ert arbete med informationsdriven vård

– Vi började 2015 med att samla all väsentlig data från hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Vi såg då att det fanns behov av en bättre faktabas, den information som vi hade tillgång till var för fragmenterad. Vi behövde förstå vilka aktiviteter som driver kostnader inom hela vårdkedjan. Det fanns inga sjukvårdssystem vare sig i Sverige eller internationellt som hade den förmågan, så vi inledde ett samarbete som inkluderade Harvard Medical School, för att utveckla ett sådant system. Läkemedelsanvändningen är en viktig del av informationen. Om man investerar i läkemedel i en del av verksamheten där det kostar pengar, så kanske det sparar pengar i en annan del. Till exempel att en patient får läkemedel mot hjärtsvikt inom primärvården och att det leder till en besparing inom slutenvården, genom att patienten inte behöver bli inlagd.

På vilket sätt bidrar datainsamlingen till att utveckla hälsoekonomiska beräkningar?

– Vi har tillsammans med kolleger från Harvard tagit fram en hälsoekonomisk beräkningsmodell, Patient Encounter Costing. Det är en modell för att kunna se hur alla kostnader allokeras på vårdkontaktsnivå. Vi vill veta vad en patient drar för kostnader, under hela patientresan, för att kunna se var vi kan göra förbättringar. Med Patient Encounter Costing kan vi till exempel följa en patient som lider av hjärtsvikt och se var i systemet som de största kostnaderna uppstår. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram KPP, Kostnad per patient, men den modellen uppfyller inte de behov som vi har. Vi vill kunna räkna bort outnyttjad kapacitet. Om patienten var inlagd när det fanns många eller få lediga vårdplatser är inte så intressant.

Hur ser ni på att till exempel Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och industrin använder den data som ni får fram?

– Positivt! Poängen är att nyttiggöra information för så många ändamål som möjligt för att kunna förbättra precisionen av beslut om hur man ska allokera resurser. Vi samarbetar med Life Science-sektorn redan idag i forskningssammanhang. Vi har byggt en organisation tillsammans med högskolan i Halmstad som hanterar gränssnittet mellan privata och offentliga organisationer, för att göra det enkelt att samarbeta.

Hur kan man fånga värdet av insatta behandlingar genom att analysera kostnader och utfallsdata?

– Genom att titta på en patient som har fått ett visst läkemedel och jämföra med de som inte har fått läkemedlet kan man titta på den totala kostnaden och det sammantagna utfallet för individen. Då tar man hänsyn till om patienten till exempel mår bättre och lever längre. Det följer vi redan idag.

Vilka resultat har ni sett hittills?

– Vi har minst antal vårdplatser i Sverige och lägst beläggningsnivå på sjukhusen. Det beror delvis på arbetet med informationsdriven vård. En utvärdering av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar också att Halland har den högsta effektiviteten inom hälso- och sjukvården i Sverige. På längre sikt ser jag ökade möjligheter till mer effektiva, skräddarsydda behandlingar runt individen – Precision Healthcare. Att hela hälso- och sjukvårdssystemet ses som en aktör.

Du blev utsedd till årets AI-svensk förra året. Hur arbetar ni i regionen med AI i hälso- och sjukvården?

– Vi använder AI för att kunna se nya mönster, bland annat för att kunna förstå psykisk ohälsa. Genom AI kan vi till exempel kartlägga och förutspå vilka patientgrupper som går vidare från självrapportering av psykisk ohälsa till psykisk sjukdom, och ringa in riskgrupper. Vi arbetar också nationellt i ett Vinnova-finansierat projekt tillsammans med SKR och AI Innovation of Sweden, med syftet att utveckla hälso- och sjukvården till att bli mer informationsdriven, individanpassad och skalbar genom AI-tillämpningar.

Region Skåne

Region Skåne inför ett nytt digitalt vårdsystem, Skånes Digitala Vårdsystem (SDV), som omfattar både offentliga och privata vårdgivare. Med det nya systemet får patienten tillgång till samma journal och läkemedelslista som hälso- och sjukvården – något som regionen är först i Sverige med. Arbetet inleddes 2017 och i slutet av 2023 ska systemet vara infört i hela regionen. Linn Kennedy är programchef för SDV sedan våren 2020.

Vad är bakgrunden till satsningen?

– Invånarna i Skåne förväntar sig att kontakterna med vården ska vara enklare. Samtidigt ökar befolkningen och människor lever allt längre, så varken pengar eller medarbetare räcker till för att ta hand om alla som behöver vård. Därför måste vi använda våra resurser på ett bättre sätt. Medarbetarna behöver i sin tur bättre digitala verktyg och enhetliga arbetssätt för att kunna ge god och jämlik vård. Idag har vi många och ofta gamla IT-system som inte hänger ihop. Införandet av SDV innebär att de separata journalsystemen inom primär- och slutenvården ersätts av ett system med en inloggning, en journal och en läkemedelslista. Medarbetare från hela Region Skåne har varit med om att ta fram och enas om processer för vårdens arbete och anpassa det nya systemet till oss i Skåne. Cirka 500 personer är engagerade i införandet.

Varför är det viktigt att ha ett mer sammanhållet system för datainsamling i vården?

– Hälso- och sjukvård inbegriper en stor mängd olika aktörer. För att få en fungerande helhet behövs strukturer och väl fungerande samarbeten. En absolut förutsättning för att arbeta kunskapsbaserat både lokalt, regionalt och nationellt är en tydlig struktur för insamling och bearbetning av adekvat data, både på individnivå och aggregerad övergripande nivå. För att det ska vara möjligt krävs system som kan kommunicera och dela data med varandra.

Hur kan man fånga värdet av behandlingar genom att analysera data?

– Med förbättrad tillgång till relevant patientinformation från olika vårdgivare blir det möjligt att effektivisera vårdprocesser, att undvika felbehandlingar och att korta vårdtider.

Vilka resultat förväntar ni er?

– Ökad tillgänglighet: med ett gemensamt system och bättre digitala verktyg blir det lättare att få kontakt med vården,och vården kan också planera bättre. Bättre upplevelse för patienter och medarbetare: med enhetliga arbetssätt blir vården mer jämlik för alla, och det blir enklare för medarbetarna. När patienten ser mer av sin information kan hen bättre följa sin väg genom vården och vara mer delaktig i sin vård. Bättre kvalitet: med ett system och en enda journal behöver patienten inte upprepa sig så mycket, och vi får minskad dubbeldokumentation och ökad kvalitet på informationen. Bättre befolkningshälsa: med bättre underlag kan vi se mönster, både för varje patient och för större grupper, och då kan sjukdomar förebyggas. Och slutligen effektivare processer: med en sammanhållen IT-miljö får vi bättre förutsättningar för att ge god vård, och att fortsätta utveckla vården på ett sätt som blir till nytta för alla.

Region Stockholm

Hösten 2019 inrättade Region Stockholm Centrum för hälsodata. Centrumet ska vara en samlad funktion för Region Stockholms sekretessprövning och datautlämning till forskare. Det ska även stödja hälso- och sjukvården och interna forskargrupper med hälsodata samt vid behov bidra med analyser för förbättring och uppföljning av vården, berättar projektledare Sven-Åke Lööv.

Vad gjorde att ni började arbeta med detta?

– I regionen finns det en mängd hälsodata som kan användas för utveckling av vården. Det finns ungefär 2,3 miljoner invånare och cirka 3 000 vårdgivare som årligen genomför cirka 17 miljoner vårdkontakter. Utveckling av vård och omhändertagande av patienter förutsätter att regionens hälsodata är tillgänglig på ett säkert sätt och används för analys och uppföljning. Det fanns ett behov av en samlad funktion i regionen dit olika verksamheter kan vända sig för att få support med tillgång till hälsodata, hjälp med analyser, prognoser och hälsoekonomiska beräkningar. Utvecklingen mot en allt mer digitaliserad vård bidrar också till att kraven på att arbeta mer systematiskt med datahanteringen har ökat.

Vilka resultat förväntar ni er ur ett hälsoekonomiskt perspektiv?

– En ökad kunskap om hur regionens samlade hälsodata kan användas kommer att medföra att flera verksamheter i regionen kan analysera och utveckla vården.

På lång sikt utvecklas metoder och användning av hälsodata så att allt fler analyser, förbättringar och uppföljningar av vården genomförs i regionen. Användning av hälsoekonomiska beräkningar utvecklas liksom prediktioner av planerad vård eller förändringar. Metoder för uppföljning av nya terapier kommer att utvecklas och effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet kan bedömas. Behandling av till exempel nya läkemedel kan utvärderas. Vi utvecklar också de digitala system som ska möjliggöra lagring och delning av data på ett effektivare sätt i regionen.

Region Stockholm är en stor region med många privata utförare. Hur påverkar det arbetet med data?

– Varje vårdgivare/informationsägare ansvarar för sina egna data. Av praktiska skäl kan vi inte vända oss till samtliga privata vårdgivare för att få tillgång till data utan vi vänder oss mest till regionens större vårdgivare, vilken oftast är tillräckligt.