Från kod till vård - så leder hälsodata till större värde för patienter
maj 2023
Från kod till vård – så leder hälsodata till större värde för patienter

Forskare, beslutsfattare, andra aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet samt även patienterna, har länge sett potentialen i hälsodata. Genom att samla in och följa data på individ- och gruppnivå kan sjukdomar förebyggas, diagnostiseras och behandlas med större individuell precision än vad som tidigare varit möjligt.

Hälsodata kan spela en avgörande roll för patienters tillgång till nya läkemedel. Genom att bygga på insikter från data kan nya behandlingar snabbare forskas fram inom områden med stora medicinska behov, hos de patientpopulationer där de gör störst nytta och bidrar till bättre resursutnyttjande i samhället.

Hälsodata kan också ligga till grund för betalningsmodeller och bidra till att vården betalar utifrån faktiska hälsovinster som uppnåtts hos patienterna.

Till följd av många års underinvesteringar i datadriven hälso- och sjukvård och utdaterad lagstiftning, har det tyvärr visat sig vara förvånansvärt svårt att växla ut den fulla potentialen i praktiken. I det här numret av Horizont utforskar vi därför flaskhalsarna i systemet och lyfter fram goda exempel på hur hälsodata kan skapa större patientnytta, bättre läkemedelsuppföljning samt mer kunskapsdriven och patientnära hälso- och sjukvård.

Möjligheten att omsätta hälsodata, som i mångt och mycket idag är inlåst i olika system, till kunskap är tätt förknippad med digitaliseringen av samhället i stort. För att bygga ett framtida hälso- och sjukvårdssystem, där hälsodata utgör ett fritt flödande digitalt blodomlopp, måste olika delar av samhället driva frågan tillsammans.

Först ut att ge sina perspektiv på frågan är därför representanter för två av de branscher som båda måste vara drivande för att utvinna den fulla potentialen i hälsodata: Frida Lundmark och Karolina Antonov, sakkunnig respektive analyschef på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, samt Peter Kjäll, näringspolitisk chef på Tech Sverige.

FRIDA LUNDMARK sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif

FRIDA LUNDMARK sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif

En ökad användning av hälsodata kan leda till större förståelse av sjukdomar, tidigare diagnostik och effektivare behandling. I det breda perspektivet kan det också användas till prevention och hälsofrämjande åtgärder, säger Frida Lundmark, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

För den forskande läkemedelsindustrin är hälsodata en grundförutsättning i forskningen kring nya behandlingar och terapier.

– När sedan läkemedlet är godkänt och tillgängligt för sjukvården är det ett bra verktyg att följa upp behandlingen, säger Frida Lundmark.

Hälsodata bidrar till att utveckla inte bara det senaste, till exempel precisionsmedicin, som ett fåtal patienter får nytta av idag. Frida Lundmark menar att hälsodata är angeläget för hela sjukvården, alla patienter och alla behandlingar. Även de bredare folksjukdomarna.

När vi lär oss mer om de mer vanliga sjukdomarna ser vi kanske att de inte är en enda sjukdom utan består av flera olika typer. Exempelvis kan vissa former av bröstcancer vara hormonreceptorpositiva och vissa är HER 2-positiva, en genmutation som innebär att cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare. Dessa former ska då behandlas olika. Därför blir hälsodata viktigt för att klassificera sjukdomar i undergrupper och därigenom effektivisera behandlingen.

Hälsodata kan också bidra till att svenska patienter får tillgång till nya innovativa behandlingar i klinisk vardag. Med hälsodata blir det möjligt att följa upp om resultatet av behandlingen i klinisk vardag motsvarar resultatet i de kliniska läkemedelsprövningar som legat till grund för marknadsföringsgodkännande.

– I dag är denna möjlighet dock begränsad eftersom det saknas individbaserade hälsodata för läkemedel som ordineras och administreras inom hälso- och sjukvården, så kallade rekvisitionseller klinikläkemedel. Inom många terapiområden saknas det också uppgifter om utfallet av behandlingen, förutom inom de områden där det finns väl utvecklade kvalitetsregister, säger Karolina Antonov, analyschef på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

– Hälsodata kan också bidra till att patienter får tillgång till nya behandlingar genom att det blir möjligt att teckna och följa upp utfallsbaserade avtal mellan läkemedelsföretag och regionerna.

Genom att teckna utfallsbaserade avtal kan hälsodata fungera som en accelerator för att nya behandlingar med större värde ska nå svenska patienter. Här kan hälsodata möjliggöra uppföljning av klinisk effekt i de fall då det finns behov av ytterligare evidens för och erfarenhet från användningen av nya behandlingar i klinisk vardag. Finns inte hälsodata tillgänglig kan det leda till att sjukvården väljer att avvakta med introduktionen av nya behandlingar.

– Med ökad tillgång till hälsodata som fångas i den kliniska vardagen skulle det vara möjligt att löpande följa upp värdet av nya terapier. De hälsodata som behöver vara tillgängliga är information om vilka läkemedel eller annan behandling som en patient behandlats med samt information om den effekt som patienten fått av behandlingen, till exempel information från olika typer av undersökningar, säger Karolina Antonov.

Vilka hinder behöver hanteras för att vi ska kunna använda hälsodata som en hävstång för att använda våra resurser rätt idag och i framtiden?

– Det finns begränsningar både vad gäller vilka uppgifter som finns tillgängliga och vad gäller tillgängliggörandet. Det pågår mycket intressant arbete för att adressera detta. De uppgifter som är viktigast att få tillgång till är individbaserade uppgifter om användning av läkemedel i slutenvården. När det gäller tillgängliggörandet är det viktigt att det blir tydligt att hälsodata kan lämnas ut och användas för uppföljning av introduktion av innovationer i hälso- och sjukvården. Det är också viktigt att det tydliggörs att även företag har möjlighet att göra sådan uppföljning, säger Karolina Antonov.

För patienten finns det bredare möjligheter, menar Frida Lundmark.

– Med hälsodata kan precisionsmedicin vidgas till precisionshälsa. Genom att följa till exempel vad jag äter, hur jag sover och hur fysiskt aktiv jag är, kan jag följa hur det påverkar mitt mående i kombination med medicinsk behandling.

I ett bredare samhällsperspektiv kan hälsodata också användas inom prevention och hälsofrämjande åtgärder. För vården kan det vara en tillgång för att identifiera riskfaktorer hos individer eller grupper, där det kan behövas speciella insatser.

Även inom sjukvården finns stora möjligheter i en ökad användning av hälsodata, som ett verktyg för att vidareutveckla sjukvården.

– I stor utsträckning arbetar hälso- och sjukvård nära forskningen och hälsodata kan användas till att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten utifrån exempelvis patientsäkerhetsaspekter. Hälsodata kan också användas i genomförandet av kliniska prövningar och till att utveckla nya diagnostikmetoder.

För Sverige som life science-nation ser hon hälsodata som en grundpelare, i kombination med övriga kvalitets- och patientregister samt våra personnummer.

– Allt detta ger oss fantastiska möjligheter att vara en ledande life sciencenation. Tillgång till hälsodata ger Sverige förutsättningar att vara ledande inom klinisk forskning och att konkurrera om investeringar från globala läkemedelsföretag för utveckling av nya effektiva behandlingar. Det ger oss också möjligheter att följa hur patienter använder läkemedel och hur de mår när de använder sina läkemedel. Exempelvis går det i SRQ, svensk reumatologis kvalitetsregister, att koppla användning av biologiska läkemedel till patientens mående och se att det påverkar patientens allmänna hälsa i positiv riktning.

Vill du veta mer om hälsodata ur ett systemperspektiv?

Lyssna på intervjun med Frida Lundmark i vår podd Horizont Dialog, du hittar den där poddar finns eller via denna länk.

Peter Kjäll

PETER KJÄLL, HealthTech Lead och näringspolitisk expert på Tech Sverige

Techföretagen har verktygen vi behöver för att ta det tekniska språnget och nyttja de positiva effekterna av hälsodata. Vi sitter på en guldgruva men allt är så inlåst idag, säger Peter Kjäll, HealthTech Lead och näringspolitisk expert på Tech Sverige, som är en del av arbetsgivarorganisationen Almega. – Det finns en enorm potential att utnyttja allt det positiva som hälsodata kan bidra med, säger Peter Kjäll.

Han har en bakgrund som disputerad biomedicinare, men har också arbetat med finansanalys, som entreprenör och nu senast som enhetschef och fokusområdesledare e-hälsa på Rise; Research Institutes of Sweden, som är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

– Allt jag gjort kretsar kring teknik, digitalisering och hälsa, och hur det kan göra nytta och skapa förändring inom hälsa, vård och omsorg.

För teknikbranschen är hälsodata ettor och nollor med ett stort värde. För ett teknikbolag är det en fantastisk resurs som de kan skapa analytiska verktyg kring.

– För oss handlar det om att omforma och dela data, som vi kan göra en massa spännande med och presentera pedagogiskt beroende på mottagare. Det kan handla om ett läkemedelsföretag som får fas IV-data, sådant vi kallar ”real world evidence”, presenterat för sig. Det kan handla om en vårdcentralsläkare eller distriktsköterska som får ett beslutsstöd. Eller en specialistklinik som följer en patient på distans och ser syresättning eller hjärtarytmier och kan agera på det.

Hälsodata som analyseras med hjälp av artificiell intelligens kan hjälpa till med triagering av patienter på akuten. Det kan användas för bildigenkänning inom patologi och cancer för att ställa diagnos. Patienter kan med olika ”prylar” samla in data om sig själva hemma, som sedan skickas över till vården för så kallad egen- eller distansmonitorering inom till exempel hjärt-lungsjukdomar.

– Det finns flera spännande pilotprojekt som skapat stor nytta men vi behöver accelerera användandet för att klara framtidens välfärd.

Det som behövs är standarder, gemensamma lösningar så att olika system från olika leverantörer kan kommunicera med varandra, för att hantera och dela data mellan vård, forskning och industrin. Med en bättre digital infrastruktur kan alla dessa koppla in sig och nyttja den data som finns.

– Då skapar vi en plattform för till exempel AI-bolag som genom sina tjänster och innovationer kan bearbeta datan och förädla den. I Sverige är vi världsledande på att samla in data. Det är en enorm resurs och vi sitter på en guldgruva, men är långt ifrån lika bra på att tillgängliggöra den. Allt är så instängt och inlåst idag, säger Peter Kjäll.

För vården finns det en stor potential att dela data, med överenskomna standarder, för att skapa en integration mellan exempelvis primärvård, specialistvård samt kommunal vård och omsorg.

– Där finns ett stort värde, både för vården och för hela samhället. Det kommer kunna stärka svensk välfärd, och vi kommer kunna jobba smartare med vår hälsa, både preventivt men också när vi blir sjuka. Ett konkret exempel är Borgholmsmodellen på Öland. Det är ett samarbete mellan regionen och kommunen, med stöd från flera olika tech-plattformar, där man kopplat ihop stöd, uppföljning och vård av kroniskt sjuka människor på sjukhuset samt i primär- och kommunal vård.

– Här finns en sömlöshet mellan vårdgivarna och patienterna, där patienterna inte märker av skarvarna på grund av att data flödar mellan organisationerna.

Hälsodata och teknik är bra för alla det finns bara win-win-situationer här, menar Peter Kjäll.

– Det kommer kunna stärka svensk välfärd, och vi kommer kunna jobba smartare med vår hälsa, både preventivt men också när vi blir sjuka. Det blir också lättare för näringslivet att skapa evidens för sina lösningar. Den enda baksidan är att vi behöver ett starkt skydd av patientens integritet och speciellt känslig information.

HÄLSODATA
Med hälsodata avses en dokumenterad personuppgift som rör en persons fysiska eller psykiska hälsotillstånd i bred bemärkelse och som utgör känsliga personuppgifter. 

JOURNALDATA
Regleras i patientdatalagen och omfattar uppgifter som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder.

PATIENTDATA
En specificering av att det rör en specifik patient och att det sannolikt rör sig om vårdgenererade hälsodata.

VÅRDDATA
Data som genereras inom vården, men som kan inkludera även administrativa data som inte nödvändigtvis är hälsodata. Ett sådant exempel är exempelvis antal vårdplatser.

KÄLLA: Carl Nilsson, Regeringskansliet

Från kod till vård – så leder hälsodata till större värde för patienter
Horizont # 16 | 2023 maj

Det här numret av Horizont ägnar vi helt åt att beskriva värdet av hälsodata. Hur kan hälsodata stärka modern forskning, patientmedverkan, introduktion av nya, effektivare läkemedel, ge rätt vård och behandling idag och i morgon?

Ladda ner hela numret här
Prenumerera på nästa nummer

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Prenumerera nu!