... ELLA BOHLIN (KD) vårdutvecklingsregionråd i Stockholm. Vad är målet med de akademiska specialistcentren?
Bakgrunden är Region Stockholms ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården”. I korthet handlar den om att flytta ut vård som inte måste bedrivas på akutsjukhusen till öppenvården och specialistvården. Akutsjukhus är en dyr vårdform och all vård måste inte bedrivas där. Centren ska utveckla nya arbetssätt, öka patientmedverkan och framför allt ta fram nya e-hälsolösningar. De fyller också en viktigt funktion genom samarbetet med primärvården.
Vad ska centren spela för roll i framtidens sjukvård?
– De är viktiga aktörer för framför allt forskning och för att utveckla vården, därför är kopplingen till Karolinska institutet viktig. Det handlar också om kompetensförsörjning, att säkerställa tillgången på reumatologer och andra specialister. Vården blir ofta mer spännande för dem som ska jobba i fältet när den kopplas till forskning.
Att flytta ut vård som inte måste bedrivas på akutsjukhusen till öppenvården är en del av Region Stockholms framtidsplan för hälso- och sjukvården, berättar Ella Bohlin (KD).
Hur ska framtidens nätverkssjukvård fungera i Stockholm?
– Mycket är redan på plats med Framtidsplanen. Vi har gått från att vara en väldigt akutsjukhustung vård till en närmare vård. Alla vårdnivåerna ska synkronisera; egenvård först och sedan primärvård, specialist- och öppenvård, närakuterna och till sist akutsjukhusen och intensivakuten på Nya Karolinska sjukhuset. Vi jobbar för att skapa ett ersättningssystem som premierar att enheterna samverkar runt patienten, men vi har en bit kvar där.
– Vi håller också på att ta fram en egenvårdsstrategi, där vi betonar det personliga ansvaret. 1177 är ett nav i det, du ska alltid ta kontakt med dem först. Vi har en app som heter Alltid öppet där du kan träffa läkare digitalt. Vi utökar också husläkarna uppdrag eftersom vi vill att alla ska ha en fast läkarkontakt. Det är viktigt för att se till att ansvaret för en patient hålls samman, att det inte blir de här glappen i vården som vi ser i dag, framför allt när det gäller kroniker och äldre personer.
– Sedan skapar vi också universitetssjukvårdsenheter, där forskningen inte ska vara avhängig om vården sker inom öppenvården eller slutenvården utan den ska bedrivas i kluster mellan enheterna.
Kommer det att öppna fler specialistcentrum?
– Det finns inga sådana planer i dagsläget. Vi är nöjda med de enheter som har öppnat och i förlängningen kan vi tänka oss att fler specialistområden flyttar in och blir underkategorier. Det kan vara till exempel psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom, kardiologi med hjärtsvikt, ALS och narkolepsi. Det är områden som också skulle gynnas av att bli mer beforskade.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Prenumerera nu!