Patientens vita blodkroppar omprogrammeras genetiskt och förökas i ett laboratorium. När patienten får tillbaka dem upptäcker de cancern och kan attackera den.
Text: Åsa Bolmstedt, Grafik: Lotta Lundin
Vita blodkroppar, så kallade T-celler, filtreras fram ur patientens blod. De spelar en aktiv roll i kroppens immunförsvar.
I ett laboratorium modifieras T-cellerna. Ett virus som inte kan ge sjukdom tar sig in i T-cellernas kärna. Det bär med sig en specialdesignad gen som får T-cellerna att producera ett särskilt protein – en chimär antigenreceptor, CAR – på cellernas yta.
De omprogrammerade T-cellerna, som nu heter CAR T-celler, odlas i laboratoriet så att de blir flera miljarder.
CAR T-cellerna förs tillbaka till patienten med dropp.
Det nya proteinet på T-cellernas yta, CAR, känner igen ett antigen på tumören, attackerar och dödar den.
2019 infördes CAR T-terapi i Sverige vid två former av blodcancer, en viss typ av leukemi hos barn och en viss typ av lymfom hos vuxna. Behandlingen ges till patienter som inte svarat på andra insatser. Det pågår forskning inom fler diagnoser, framför allt olika varianter av blodcancer. Vid solida tumörer har utvecklingen inte kommit lika långt.
Behandlingen ger andra biverkningar än traditionell cancerbehandling. De beror på att immunförsvaret aktiveras.
REPORTAGET
