snabba fakta framtiden

Visionen: Nära vård

Flytta fokus från akut sjukhusvård till primärvård nära patienterna. Två statliga utredningar har formulerat visionen för framtidens hälso- och sjukvård.

Text: Åsa Bolmstedt, Grafik: Lotta Lundin

Målbilden

 

Förebyggande vård

 

Nära vård

 

Personcentrerad vård

 

Egenvård

 

Färdplanen

 

Målbilden

Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg som stärker hälsan. Patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar både med annan specialistvård på och utanför sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.

Förebyggande vård

Primärvården tillhandahåller förebyggande insatser dels på befolkningsnivå, dels utifrån varje patients individuella behov, förutsättningar och preferenser. Målet är att skjuta upp insjuknande i akuta eller kroniska sjukdomar eller att minska risk för återinsjuknande.

  • Befolkningsnivå: Det primärpreventiva arbetet kan ske även utanför hälso- och sjukvården genom exempelvis skolor, företagshälsovård eller civilsamhälle.
  • Individuell nivå: I primärvårdens möte med enskilda patienter spelar exempelvis levnadsvanor stor roll för hur kroniska sjukdomar som diabetes utvecklas.

Nära vård

Möter patienten när och där hen behöver det. Primärvården är basen, som samverkar med kommunal omsorg och specialistvård.

  • Vårdcentraler
  • Hemsjukvård
  • Digitala vårdmöten
  • Äldreomsorg och hemtjänst
  • Sjukhus vid behov

Personcentrerad vård

Vården utgår från patienten och dennes förutsättningar och preferenser. Patienten är aktiv part i sin vård i den mån hen önskar och kan. För patienten ska det vara tydligt att vården hänger ihop och samordnas oavsett huvudman.

Egenvård

Patienter involveras i sin egen vård. Även vid kroniska sjukdomar och regelbunden kontakt med sjukvården är varje patient själv med sin sjukdom största delen av tiden. Patienterna är beredda att ta ansvar för vår hälsa och vård olika mycket. I projektet Flippen i primärvården har SKR delat in patienterna i fyra grupper:

  • Självständiga och engagerade
    Har stark egen vilja och tilltro till sin förmåga.
  • Oroliga och engagerade
    Är handlingskraftiga och vill ta stort ansvar för sin egen hälsa, men är oroliga för sin hälsa både i nuet och framtiden.
  • Traditionella och obrydda
    Tycker om att känna sig informerade men lämnar gärna över beslut till vårdpersonal.
  • Sårbara och oroliga
    Upplever att de inte har kontroll över sin egen hälsa. Behöver ett handfast och personligt stöd.

Färdplanen

För att följa upp omställningen har utredningen presenterat en färdplan med milstolpar, fyra mått för årlig uppföljning av omställningen, samt tre nationella samråd.

  • MILSTOLPAR
    Ett antal nyckelbeslut har redan fattats, exempelvis en lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och vårdgaranti på tre dagar inom primärvården. Andra beslut väntar, exempelvis ett nationellt utformat primärvårdsuppdrag och nya lagar kring hur patienters personuppgifter kan samordnas.
  • Uppföljning
    användas för att följa omställningen över tid är ännu inte spikat. Utredningen föreslår dessa fyra:
    Befolkning: Förtroendet för hälso och sjukvården.
    Process: Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar.
    Medarbetare: Andel utfärdade specialistbevis i allmänmedicin av totalt antal utfärdade specialistbevis.
    Ekonomi: primärvårdens kostnadsandel i relation till all hälso och sjukvård i en region.
  • Nationella samråd
    2021, 2024 och 2027 föreslår utredningen att samtliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå samlar för att följa upp status för omställningen och vid behov finjustera arbetet för att nå målen.

Källor: Statliga utredningarna Effektiv vård 2016 och Samordnad utveckling för god och nära vård 2017-2019, SKL: Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården.

MLTSE1904509-01