EFTER 26 ÅR på sjukhus flyttade Åke Åkesson till Öland för att bli distriktsläkare. Här föddes en plan: att genom primärvården göra det han aldrig lyckats med i slutenvården – en modell där alla delar av vården samarbetar runt patienten. Som 80-plussare hoppas han själv få skörda frukterna av Borgholmsmodellen.

Från sin skrivbordsstol, särskilt utvald för att passa den stelopererade ryggen, blickar Borgholmsmodellens upphovsman Åke Åkesson ut över sundet.

– Jag tröttnar aldrig på den här utsikten, den är magisk och aldrig likadan. Ser man Blå jungfrun i dag? Hur bor jag i dag? höll jag på att säga.

Även om han inte bor på Borgholms hälsocentral tillbringar Åke Åkesson en stor del av sin vakna tid här. Under bilresorna till och från jobbet, 46 minuter enkel väg, passar han på att ringa alla samtal. Han följer solen, kör längs östra sidan av ön på morgonen och längs den västra på kvällen för att få ut så mycket som möjligt av restiden.

ÅR 2006 LÄMNADE Åke Åkesson en lång rad av höga chefstjänster inom slutenvården bakom sig för att utbilda sig till distriktsläkare i Mörbylånga på södra Öland. Då hade han jobbat i sjukhusmiljö i 26 år och var specialist i både barn- och infektionssjukdomar. Nu längtade han efter att sätta sig in i primärvårdens verklighet.

– Genom åren hade jag mött många distriktsläkare som sagt att jag aldrig skulle kunna förstå hur det är ute i primärvården. Då tänkte jag att det kan väl inte vara så mycket att förstå. Men det bet sig ändå liksom fast, säger han.

Redan efter en kort tid på vårdcentralen i Mörbylånga var han benägen att hålla med om vad han tidigare fått höra – det är svårt att föreställa sig hur det är att ha det breda basansvaret för människors hälsa. Det går inte att fullt ut inse hur betydelsefull primärvården är innan du arbetar i den.

I sina tidigare positioner hade han på olika sätt försökt verka för en mer sammanhållen vård, med bättre samarbete mellan sjukhus och primärvård, men utan framgång.

Bristen på helhetstänk är problematisk, tycker han.

– Generellt sätter man en stenhård gräns mellan kommun och region, mellan olika sjukhuskliniker och mellan primärvården och sjukhusen. Det här är dysfunktionellt för patienterna.

NÄR HAN 2014 började som distriktsläkare på Borgholms hälsocentral var det därför med en plan. Efter att länge ha försökt påverka vården uppifrån ville han prova att göra tvärtom.

– Jag skulle börja underifrån i stället, bygga en liten modell och om den blev bra kanske andra skulle kunna titta på den.

Kort därpå blev han chef för hälsocentralen och kunde sätta sin plan i verket. Han började med att vidta en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Bland annat minskade han antalet listade patienter per läkare till max 1 000, trots att standard är omkring 1 500, vilket gjorde det lättare att locka personal till ön. Nu kunde ”Hemsjukhuset” skapas.

Hemsjukhuset definieras som hälsocentral och ambulanssjukvård i tätt samarbete med kommunal hemsjukvård och hemtjänst. Syftet är att skapa en tryggare vårdsituation där fler svårt sjuka patienter kan vårdas hemma i stället för på sjukhus. Patienter i den kommunala hemsjukvården får bland annat en fast namngiven läkare på hälsocentralen och är garanterade hembesök samma dag som behov uppstår.

FÖRSTA ÅRET GICK antalet hembesök upp ganska kraftigt. Andra året stabiliserade det sig och började så småningom att sjunka, berättar han.

– Det var inte det att människorna blev friskare, men de blev tryggare. Det blev början till min insikt om hur otroligt viktigt det är med trygghet.

Enligt Åke Åkesson är framgångsreceptet bakom Borgholmsmodellen att man tagit ett totalansvar för patienten och arbetar personfokuserat. Tillgängligheten är stor, både här på vårdcentralen, online och genom hembesök. Alla patienter har sin doktors telefonnummer.

– Vi har också ett fantastiskt team. Alla 50 som jobbar här är besjälade av att det här ska vara bra. Vi vill ligga i täten och dra. Vi vill att Borgholm ska vara det bästa stället att bli äldre på.

Borgholms kommun har Sveriges äldsta befolkning och bland dem som har hemsjukvård är de allra flesta gamla. Många bor på landet.

– Många har den inställning som jag håller på att få också, att en dag då man måste över bron är en förlorad dag.

Men för Åke Åkesson har det ändå blivit många resor över Ölandsbron sedan Borgholmsmodellen sjösattes. Intresset har varit stort och hyllningskören talrik. Många menar att modellen är svaret på framtidens vård och den omställning till nära vård som har börjat i hela landet. Titt som tätt får han förfrågningar om att berätta om hur arbetet organiseras och har besökt både Nederländerna och Singapore i ärendet. I Sverige har flera regioner bestämt sig för att implementera Borgholms arbetssätt.

Han gläds åt genomslaget och uppmärksamheten.

– I alla år har politikerna pratat om att primärvården ska vara basen i vården. Här har det hänt! Att få se att vi kan vara en förebild är fantastiskt roligt. Att det gick!

MEDAN HAN BERÄTTAR tittar den amerikanska quartern Sonny ner på honom från sin inramade plats på kontorsväggen. Näst efter sjukvård är westernridning Åke Åkessons stora intresse. På grund av ryggskadan ligger ridandet nere sedan i våras, men till jul tänker han sätta i gång igen.

Varje gång han är ute och reser har hans syster, som bor någon mil ifrån, flyttat in på hans gård för att ta hand om häst, hund och katt. Numera tackar han emellertid helst nej till externa förfrågningar. Han säger att han har sett många exempel på personer som gör ”en bra grej” och sedan ägnar resten av livet åt att berätta om det. Där vill han inte hamna.

I stället vill han vara på plats i Borgholm och jobba vidare med att förbättra verksamheten. Roligast är vardagen tillsammans med patienterna och medarbetarna när allt flyter på och är harmoniskt.

– Eller när vi åker på utbildningsdagar och fokuserar på vad vi ska göra framåt, då får vi alltid den där flowkänslan att ah, vi är inte färdiga.

Nästa steg är att utveckla hälsocentralens digitala system så att fler kan få en trygg, lättillgänglig kontakt med alla delar av vården. Han vill också att de sjukaste patienterna inte bara ska ha en namngiven doktor utan även en namngiven sjuksköterska.

Här i Borgholm har han kunnat göra snabba förändringar, men i övrigt upplever han att det finns en enerverande tröghet i systemet. Att reformera i större skala, till exempel arbetsgången mellan sjukhus och primärvård, tar lång tid.

– Alla barriärer som måste brytas för att man ska komma vidare frustrerar mig väldigt mycket.

Åke Åkesson är 65 år. Hans plan är att springa med stafettpinnen i ytterligare ett par, tre år innan en kollega är redo att ta över verksamheten. Då vill han fortsätta att jobba med vård, men på en mer strategisk nivå.

– Att skapa bra sammanhållen vård för de sjuka äldre är nästan min hobby. Jag kan inte säga att något av det andra som jag håller på med engagerar mig lika mycket. När jag har gått i pension ska jag försöka hinna rida lite mer, men jag tänker inte att jag någonsin kan släppa det här.

När han i framtiden kanske själv behöver vård önskar han att han kan fortsätta leva sitt liv på den ödsligt belägna gården och göra så få förändringar som möjligt. Han hoppas få känna sig trygg, utan inskränkt frihet. Vården ska finnas nära honom, när han behöver den, och genom digital uppkoppling i hemmet ska han kunna ordna allt ifrån hantering av personlig omsorg till möten med distriktsläkare och sjukhusspecialister.

– Jag vill känna mig som en dirigent av min vård och omsorg.

OMFATTAR: Borgholms kommun på norra Öland.

INVÅNARANTAL: 10 700.

HÄLSOCENTRALER: Borgholm och Löttorp.

ANTAL ANSTÄLLDA: 50 fast anställda på hälsocentralerna. 20 distriktssköterskor i hemsjukvården och cirka 180 anställda i hemtjänsten. Totalt har hemsjukhuset 300 patienter, vilket är tre procent av Borgholms kommun. I dagsläget görs mellan 600 och 700 hembesök per år.