Varje patient får en avatar i form av en mus. På Sahlgrenska Cancer Center har forskarna hittat ett sätt att studera samspelet mellan patientens immunceller och tumörceller. Resultat: en CAR T-cellterapi för ögonmelanom som snart ska testas på patienter.

– Vi har utvecklat en musmodell som är ett steg närmare patienten och som gör att vi kan se hur tumörceller från en patient interagerar med samma persons immunsystem, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi.

Över telefon beskriver han hur det ser ut i laboratoriet på Sahlgrenska Cancer Center på Medicinarberget i Göteborg: plattläsare, flödescytometrar och sekvenseringsutrustning samsas med arbetsbänkar och cellodlingsrum. Det finns ett mindre labb för virusarbete, tillgång till ett renrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och eget rum och labb för möss i djurhuset. Där finns de världsunika immunhumaniserade mössen, eller avatarmössen som de också kallas.

I forskargruppen finns två huvudspår, dels tar de fram musmodeller för att testa nya behandlingar, dels bedriver de translationell forskning i samarbete med kliniker inom melanom.

Fast just nu är Jonas Nilsson i labbet bara när det är absolut nödvändigt för att hålla verksamheten igång. Precis som för så många andra har covid-19 förändrat jobbet för en tid framöver.

– Men det kommer en dag då corona är över och vi kan inte släppa alla andra sjukdomar till dess, säger han.

MUSMODELLERNA HAR Jonas Nilsson arbetet med länge, även innan han kom till Göteborg. Han var verksam i Umeå när han fick höra att det var en ny centrumbildning på gång i Göteborg och sökte sig dit. Väl där fick han kontakt med Lars Ny och Roger Olofsson Bagge, båda docenter och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som arbetar med melanompatienter. De undrade om inte Jonas Nilsson skulle testa sina musmodeller på just melanom. Det ville han.

– De största hindren för samarbete är alltid människor. Det som verkar svårt kan bli enkelt om du jobbar med rätt människor. Lars och Roger är båda kliniker men är också väldigt forskningsintresserade vilket gjort att vi kunnat hålla ett högt tempo, säger Jonas Nilsson.

– Så har vi arbetat under en ganska lång tid och har nu byggt upp en stor biobank. Men sen började vi fundera på hur vi kunde göra musmodellerna ännu bättre, berättar Jonas Nilsson.

Han förklarar: I en tumör finns flera olika sorters celler, även T-celler som är en del av immunförsvaret. I tumören är T-cellerna mer eller mindre vilande. Immunterapi med checkpointhämmare, som visat sig effektiv mot melanom, väcker T-cellerna till liv igen och de kan då plockas ut från patienten och sättas i odling. När cellerna förökats och förbättrats injiceras de tillbaka i patienten igen och kan motarbeta tumören.

– Vi tänkte att vi kunde använda den här kunskapen även i musmodellerna. Efter ett par år fick vi det att fungera förutsatt att T-cellerna kommer från en patient som svarar på immunterapi och att vi använder oss av en speciell musstam som klarar att hålla patientens T-celler vid liv, säger Jonas Nilsson.

För patienten innebär det att hen får en avatar i form av en mus som bär på en bit av både hens tumör och immunceller. Det gör att forskarna kan studera hur tumör- och immunceller samspelar vid olika behandlingar innan de prövar på patienten. Jämfört med tidigare metoder då man studerat hur tumörer fungerar i möss utan immunsystem så ger avatarmössen en betydligt bättre bild av vad som faktiskt fungerar.

FORSKNINGEN MED avatarmössen är oerhört avancerad. Jonas Nilssons forskargrupp är den första i världen som lyckats. Nu pågår arbetet med att få igång en första klinisk prövning med patienter med metasterat ögonmelanom för fullt.

– Vi håller nu på att ta fram en CAR T-metod som följer Good Manufacturing Process, GMP, vilket är både tidskrävande och komplicerat. Det ska tas fram protokoll som sedan måste följas slaviskt, vilket kräver utbildning av personal, säger han.

En annan komplicerande faktor är priset De komponenteter som behövs för att kunna tillverka CAR T-celler är dyra och den CAR T-behandling som är framtagen för lymfom kostar i dag flera miljoner kronor. Genom förhandlingar med olika företag har Sverige lyckats få ner priset men Jonas Nilsson tror inte detta är hållbart.

– Vi vill skapa en produkt som kostar en bråkdel av det för att visa att det bör gå att göra billigare, om bara vården får tillgång till rätt apparatur och tekniker, säger Jonas Nilsson.

Den kliniska studien kommer att genomföras i samarbete med överläkarna Lars Ny, Roger Olofsson Bagge och Anders Lindahl. Förhoppningen är att de ska vara i gång om ungefär ett år.

– Jag och Jonas kommer från olika kunskapsområden, men har båda en stark motivation att förändra behandlingsmöjligheterna för de här patienterna. Om vi lyckas ta det här från labb till behandling på människa, ja det vore så kul det kan bli när man jobbar med forskning, säger Lars Ny.

JONAS NILSSONS FORSKNING med avatarmössen har gett ringar på vattnet. Han och hustrun Lisa Nilsson, senior forskare i gruppen, arbetar för fullt med att starta ett liknande labb i Australien. Tanken var att under våren låta kollegorna i Sverige ta över den dagliga verksamheten i Göteborg medan han själv skulle befinna sig i Perth för att få igång verksamheten där. Men det får vänta.

Nu har han fullt fokus på att hålla labbet i Sverige igång, trots covid-19. Han hyser stort hopp om att åtminstone någon av de kliniska prövningar de har startat, eller kommer att starta, ska falla väl ut.

– Jag är mycket i dagen och blickar inte allt för långt framåt men jag hoppas att vi kommer att kunna behandla patienter med metastaserat ögonmelanom. Jag har en förhoppning om att det inte ligger allt för långt bort.