snabba fakta förändringskraft

5 pusselbitar i om ställningen

En god, nära och jämlik vård, centrerad runt patienten och där primärvården är navet. För att nå visionen behöver förändringskraften komma från flera håll samtidigt.

Text: Åsa Bolmstedt, Grafik: Lotta Lundin

Strukturförändring

 

Digitalisering

 

Bemanning och arbetskultur

 

Politik

 

Ekonomi

 

Strukturförändring

Stöd till regionerna

Både på riksnivå och regional nivå finns en enighet om visionen med framtidens hälso- och sjukvård.

Flera lokala omställningsprojekt pågår redan runt om i landet, en del initierade från politiken, andra från verksamheterna.

2019 kom SKR överens med regeringen om att stödja regionernas arbete med omställningen. Goda exempel för andra att inspireras av finns genom exempelvis Borgholmsmodellen och Hälsostaden iHelsingborg.

Den demografiska utvecklingen kommer att öka förändringstrycket ytterligare när gruppen äldre nu börjar öka snabbare än de yrkesverksamma.

Digitalisering

Vision E-hälsa 2025

Sverige har en vision om att bli bäst i världen på att använda digitala verktyg i hälso- och sjukvården. För att stödja utvecklingen i regionerna och verksamheterna har ett samordningskansli som leds av E-hälsomyndigheten och en handlingsplan lanserats.

Fokus ligger på att skapa förutsättningar för verksamheterna att utveckla sina strukturer och arbetsprocesser med hjälp av digitaliseringen.

För anställda i hälso- och sjukvården sker fler och fler kontakter med patienterna på distans. Administrativa system stödjer personalen i arbetet exempelvis genom kunskapsbaserade arbetssätt, samordning av information om patienter och som underlag till verksamhetsutveckling.

I slutet av 2019 användes artificiell intelligens, AI, i 59 fall i hälso- och sjukvården, enligt en kartläggning från Socialstyrelsen. Ytterligare drygt 100 tillämpningar av AI ska införas de kommande åren.

Utmaningen ligger i att anpassa lagstiftningen så att exempelvis regioner och kommuner kan dela information, utveckla stödjande regelverk och gemensamma begrepp.

Bemanning och arbetskultur

Bemanning och kompetensförsörjning

Nästan dubbelt så många specialistbevis i allmänmedicin utfärdades 2018 som för tio år sedan och flera regioner har utökat antalet utbildningsplatser.

Intresset för att arbeta i primärvården ökar, enligt fack och professionsorganisationer, men brister i arbetsmiljö och stora pensionsavgångar utmanar fortfarande bemanningen i flera yrkesgrupper.

Kultur och arbetssätt

När vården centreras runt patienten med primärvården som navet utmanas traditionella arbetssätt och hierarkier i hälso- och sjukvården. Utmaningen är att förankra det nya sättet att arbeta hos alla inblandade, hitta strukturer för det men också bygga en ny arbetskultur där alla ser sin roll i helheten och drar åt samma håll.

När patienterna får en aktivare roll i egenvård och behandlingsbeslut kräver det också ett bemötande från vårdpersonalen som stödjer detta, liksom medvetenhet om att alla patienter är olika och kräver olika typ av stöd.

Politik

Nya lagar

Inom politiken, både på nationell och på regional nivå, finns en tydlig vision om att nära vård ska vara framtidens hälso- och sjukvård. För att komma i mål med omställningen krävs flera politiska beslut. Några har redan fattats, som förändrad vårdgaranti i primärvården. Regeringen har aviserat en proposition om en nationell primärvårdsreform i december, baserad på förslaget i utredingen Samordnad utveckling för god och nära vård.

Politiken måste också stifta nya lagar, till exempel för att regioner och kommuner ska kunna samla och dela information om patienter med individen i fokus. Regeringen har tillsatt en utredning om informationsutbyte inom vård och omsorg som ska vara klar 2021.

Förklara förändringen

En utmaning för politikerna är att förankra omställningen hos alla medborgare, så att de förstår de förändringar och prioriteringar som kommer att ske framöver. Även om det politiska samtalet på ”expertsidan” till stor del handlar om nära vård, är det politiska samtalet med väljarna fortfarande fokuserat på de frågor som ligger närmast dem som söker vård sällan och för åkommor som går att bota relativt lätt.

Ekonomi

Tydliga prioriteringar

Med omställningen behöver resurserna styras om från slutenvård till primärvård.

I regionernas budgetar nämns detta ofta i ord, några regioner har börjat göra tydliga prioriteringar kring vilka områden som ska tillföras resurser och vilka som ska dra ned i motsvarande grad inom ramen för omställningen, men på flera håll saknas tydliga ekonomiska prioriteringar.

Det kommande decenniet kommer regionernas och kommunernas ekonomi vara en utmaning. Den äldre befolkningen kommer att öka snabbare än den förvärvsarbetande, vilket påverkar intäkterna. Flera regioner flaggar redan för att de kommer att ha svårt att klara budgeten och några talar om kommande neddragningar i hälso- och sjukvården.

Källa: Läkartidningen, Re-Think, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård.

MLTSE1904509-01